Öppna externa länkar i nytt fönster
Att vara kassör i en ideell förening innebär många gånger en ganska stor arbetsbelastning. Den som blir förtroendevald till detta uppdrag bör ha ett stort intresse och engagemang i föreningen. Kassören bör även ha erfarenhet av eller kunskap om förhållandet mellan ekonomi och verksamhet i föreningslivet. .
Kassören har hand om de övergripande ekonomiska uppgifterna. Man kan säga att kassören förvaltar föreningens ekonomiska tillgångar. Kassören är ansvarig att kontinuerligt informera om den ekonomiska situationen i föreningen. Beroende på föreningens storlek och dess ekonomiska omsättning, kan man välja att anställa en eller flera personer som sköter det löpande ekonomiska arbetet som bokföring, registrering av medlemsavgifter och betalning av fakturor. Kassören får i dessa fall en mer ledande funktion och även granskande av att de anställda behandlar föreningens ekonomi på det sätt som styrelsen beslutat om. I de flesta mindre föreningar har dock kassören ansvar för att skriva förslag till budget, bokföra och göra bokslut. .
Kassören är ofta tillsammans med ordförande firmatecknare för föreningen. Kassören är också ofta ansvarig för att söka bidrag, från kommunen men även andra organisationer och myndigheter. Läs mer under Pengar .
Kassören är vanligtvis ansvarig för att deklarera, lämna inkomstuppgifter till Skatteverket och betala arbetsgivaravgifter. Läs mer under Ideell och anställd .
Bankgiro eller plusgiro
Den som är firmatecknare i den ideella föreningen ska se till att det tecknas ett bank- eller
plusgiro. Bankgiro och plusgiro används för att göra ekonomiska transaktioner till och från
föreningen. För att teckna ett giro krävs ett protokollsutdrag från ett styrelsemöte som verifierar
detta beslut. Läs mer under rubriken Konstituerande möte .
Om föreningen har fler firmatecknare ska det framgå om personerna kan göra transaktioner var för sig eller om föreningen har beslutat att de måste göra det tillsammans. För att öppna ett plusgiro gå in Plusgirots hemsida och för ett bankgiro, gå till en bank så hjälper de er.
Bokföring
Bokföring kan förklaras som systematisk dokumentering av ekonomiska händelser. Bokföringen ska ge
en klar bild av och återge hur föreningens pengar har använts och från vem eller vilka föreningen
har fått pengar. Samtliga ekonomiska händelser i föreningen ska dokumenteras. De uppgifter som visar
dessa ekonomiska händelser: kvitton, utbetalningsbesked, inbetalningsavier osv., kallas
verifikationer. Alla verifikationer ska sparas. De ligger till grund för bokföringen då de tydliggör
och styrker de siffror som finns i bokföringen. Det är viktigt att kassören har ett system för att
spara verifikationerna. De bör vara numrerade och sparas i kronologisk ordning så det är lätt för
den som önskar att ta del av dessa kan göra det. .
En verifikation ska innehålla:
Ibland får man inte alla dessa uppgifter vid ett köp. Då kan man skriva en egen verifikation och ta med uppgifterna ovan.
De flesta ideella föreningar behöver inte följa Bokföringslagen. Men eftersom medlemmarna ska kunna ha insyn i hur styrelsen sköter föreningens ekonomi och ska kunna utkräva ansvar, måste kassören sköta ekonomin på ett organiserat och riktigt sätt. Läs mer om bokföringsregler som gäller för ideella föreningar på Skatteverkets hemsida.
Bokföringsnämndens broschyr om regler för ideella föreningar, pdf Bokföringsregler.
Många föreningar använder en dagbok eller kassabok för att göra den ekonomiska dokumentationen. Dagböcker och kassaböcker för ideella föreningar kan köpas i en vanlig bokhandel. Andra föreningar väljer att använda sig av bokföringsprogram på datorn. Det finns flera företag som säljer program som är anpassade för ideella föreningar. En del av dessa program ger också möjlighet att kombinera medlemsmatrikeln till den ekonomiska dokumentationen.
Se bland annat:
SPCS Förening
Hoogia
Small Office Bokföring
Budget
Det är kassörens ansvar att ge ett förslag till budget. Denna budget ska sedan medlemmarna besluta
om på årsmötet. En budget är en prognos över planerade ekonomiska händelser. Det innebär hur
kassören föreslår att föreningen ska använda sina pengar och hur man planerar att få pengar till
föreningen. Budgeten är en central handling eftersom den talar om för styrelsen hur medlemmarna vill
använda föreningens pengar. Detta blir ett ledande verktyg för styrelsen under verksamhetsåret.
Styrelsen får också en större kontroll över hur man ska göra inköp, anställa personal, fördela de
ekonomiska resurserna med mera.
Resultat-, balansräkningar och bokslut
En resultaträkning är en sammanställning av föreningens intäkter och kostnader. En resultaträkning
ger en bild över ekonomiska händelser i föreningen över en tid. För varje räkenskapsår sammanställs
en resultaträkning som kan jämföras med budgeten för samma år eller resultaträkningar från
föregående år. En balansräkning är en förteckning av de tillgångar och skulder som föreningen har
vid en bestämd tidpunkt. Det är vanligt att kassören med jämna mellanrum presenterar föreningens
ekonomiska händelser, på t.ex. styrelsemöten.
Ett bokslut innebär att man avslutar den ekonomiska boken för ett räkenskapsår. Ett räkenskapsår följer oftast kalenderåret (dvs.1 jan - 31 dec.) och verksamhetsåret för föreningen. I ett bokslut sammanfattas den ekonomiska delen av föreningens arbete. Att göra ett bokslut innebär att man sammanställer alla ekonomiska händelser och transaktioner i en resultat- och balansräkning.
Lära sig mer...
Bokföringsnämnden har tagit fram en handbok i grundläggande bokföring som kallas "Att föra bok".
Handboken är främst riktad till näringsidkare, men kan ända vara givande och lärorik för kassörer i
ideella föreningar. Den kan laddas hem gratis här:
Att föra bok .
Många av studieförbunden ger kurser i bokföring och ekonomiskt arbete och ansvar i föreningslivet. Läs mer om studieförbunden på deras respektive hemsidor:
Nykterhetsrörelsernas Bildningsförbund.
Studieförbundet Medborgarskolan.
En del kommuner anordnar även utbildningar i föreningskunskap. För Malmö stads utbildningar för föreningslivet se Föreningsavdelningens hemsida.
Medlemsmatrikeln
Ofta är det kassören som är ansvarig för att uppdatera medlemsmatrikeln utifrån vilka medlemmar som
har betalt sin medlemsavgift till föreningen. Som vi skriver under rubriken Verka i ideell förening
är det viktigt att medlemsmatrikeln kontinuerligt uppdateras. Medlemsmatrikeln är en central
värdehandling i föreningen och det är därför viktigt att kassören inte glömmer att lämna den vidare
om hon eller han avslutar sitt uppdrag. .
Arkivering
Kassören måste spara de ekonomiska handlingarna på ett organiserat sätt, så medlemmar och andra har
möjlighet att ta del av det. All räkenskapsinformation ska bevaras under minst tio år efter
räkenskapsårets slut. Räkenskapsinformation är handlingar som är av betydelse för att man ska kunna
förstå bokföringen. Exempel på detta är:
Lästips
Bokföringsnämnden pdf Att föra bok.
Lundén, Björn, 2007. Redovisning i ideella föreningar. Björn Lundén Information AB.
Lindblad, Jan och Lunden, Björn, 2007. Ideella föreningar – skatt, ekonomi och juridik. Björn Lundén Information AB.
Lundén, Björn och Smitterberg, Ann-Britt, 2007. Bokföring: praktisk handbok med konteringsexempel. Björn Lundén Information AB.
Thunberg, Björn, 2006. Den ideella föreningen: juridik och ekonomi. Studentlitteratur AB.
bidrag
Brukar användas för ekonomisk stöd eller insats. Läs mer under rubriken Pengar.
bokföring
En kronologisk och systematisk anteckning av föreningens ekonomi. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
bokslut
En regelbundet genomförd sammanställning av föreningens bokföring. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
budget
Budget är en ekonomisk plan och sammanställning av föreningens inkomster och utgifter. Syftet med en budget är att få en bild över framtida ekonomi och ekonomiska följder. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
dagbok
Används ofta synonymt med kassabok, dvs. en bok där förändringar av föreningens ekonomi görs.
firmatecknare
Person som har rätt att teckna föreningens firma, dvs. ingå avtal i föreningens namn. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
föreningskunskap
Kunskap kring hur arbetet traditionellt fungerar i en ideell förening.
föreningslivet
Brukar användas för att förklara hela rörelsen av ideella föreningar.
förtroendevald
En person som av föreningens medlemmar har fått ett uppdrag för föreningen, t.ex. ledamöter i styrelsen. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
ideell
Oavlönad, allmännyttig, utan vinstintresse. Läs mer under rubriken Ideell och anställd
kassabok
I kassaboken förs anteckningar om förändringar i föreningens ekonomi.
kassör
Den styrelseledamot som har till uppgift att sköta föreningens ekonomi. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
ordförande
En person som av årsmötet har valts av medlemmarna för att leda styrelsens arbete. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
Plusgiro
Ett giro för ekonomiska transaktioner till och från föreningens ekonomi.
verksamhet
Aktiviteter och sysselsättningar som t.ex. en förening bedriver eller anordnar.