Öppna externa länkar i nytt fönster
För att kunna förvalta medlemmarnas beslut och leda föreningen krävs det att styrelsen regelbundet träffas. Det kan vara rimligt att ha ett styrelsemöte en gång per månad. Ordförande som oftast är sammankallande skickar en kallelse, dagordning för mötet samt handlingar till de ärenden som ska behandlas. Detta skickas till samtliga ledamöter i god tid före mötet så alla har möjlighet att förbereda sig. .
Dagordning
Dagordning används för att strukturera ett möte. Det är traditionellt sett ordförande som sätter
dagordningen och beslutar vilka punkter som kommer att tas upp och i vilken ordning. Traditionellt
sett så brukar en dagordning se ut på följande sätt:
För att skapa ökad möjlighet för fler att känna sig delaktiga och få inflytande över mötet läs under rubriken Inkluderande möten.
Protokoll
Syftet med att skriva protokoll är att underlätta för föreningens medlemmar att se vad som har
beslutats och diskuterats av styrelsen. Självklart underlättar det också för styrelsens arbete
eftersom protokoll tydliggör vilka beslut som har fattats och hur ansvar har fördelats. Därför har
justeringspersonerna en viktig uppgift att granska det som är nedtecknat i protokollet är det som
beslutades på mötet. Protokollföraren ska alltid underteckna protokollet och det ska sedan justeras
av dem som har blivit valda till att göra detta. Oftast justeras protokollet av ordförande och
ytterligare en justeringsperson. Om någon av styrelsens ledamöter inte instämmer i något beslut och
önskar tydliggöra detta kan han eller hon reservera sig. Reservationen ska då noteras i protokollet.
Traditionellt är det sekreterarens uppgift att föra protokoll. Det innebär att han eller hon är uppmärksam på det som diskuteras och på de beslut som fattas. Sekreteraren behöver inte nedteckna allt som sägs på mötet, det är upp till styrelsen att avgöra hur omfattande rapporteringen i protokollet ska vara. Det är dock viktigt att alla beslut protokollförs.
Det finns två vanliga former av protokoll: diskussionsprotokoll och beslutsprotokoll. I det förstnämnda återges en kort sammanfattning av den diskussion som har förts. Detta görs inte i ett beslutsprotokoll. Det kan dock anses vara otillräckligt att endast skriva vilka beslut som fattades. De punkter som har varit avgörande för de beslut som har fattats bör vara nedtecknade i protokollet. Protokollen bör vara numrerade i kronologisk ordning och följa föreningens verksamhetsår. Här kan du se exempel på hur ett protokoll kan vara utformat pdf Styrelseprotokoll.
När protokollet är justerat ska det skickas ut till samtliga i styrelsen. Det är viktigt för föreningens medlemmar att kunna följa styrelsens arbete och därför bör styrelsens protokoll vara så tillgängliga för medlemmarna som möjligt. Föreningen har kanske ett nyhetsblad eller en hemsida där kontinuerlig rapportering från styrelsens arbete kan göras.
dagordning
En lista över de frågor och ärenden som ska behandlas på ett möte och i vilken ordning de ska tas upp. Läs mer under rubriken Bilda ideell förening.
kallelse
Ett brev eller anslag som kallar någon eller några till ett möte.
ordförande
En person som av årsmötet har valts av medlemmarna för att leda styrelsens arbete. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
protokoll
En skriftlig redogörelse för ett möte som vanligtvis görs av sekreteraren. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.
sammankallande
En person som har till uppdrag att sammankalla till möte i en förening.
styrelsemöte
Ett möte som styrelsen har.
styrelseprotokoll
Ett protokoll från ett styrelsemöte. Skrivs vanligen av sekreteraren och ska justeras av ordförande och justeringspersoner som mötet valt. Läs mer under rubriken Förtroendevalda.