Allmänna samlingslokaler

De allmänna samlingslokalerna har en historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet då de första folkrörelserna som nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen skaffade egna lokaler med syftet att fritt utöva sitt engagemang. Samlingslokalerna blev och är fortfarande centrum för föreningslivets engagemang och folkbildningens utveckling. De flesta som driver allmänna samlingslokaler är medlemmar i någon av organisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus & Parker och Våra gårdar.

I många kommuner får dessa samlingslokaler, bygdegårdar och hembygdsgårdar bidrag för att underlätta för dem att hyra ut lokalerna till föreningslivet till en lägre kostnad.

För de villkor som gäller i Malmö stad se Föreningsavdelningens hemsida.

Boverket beviljar investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Bidraget kan lämnas för nybyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparationer, köp eller för tillgänglighetsskapande åtgärder. Boverket lämnar också utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler. Syftet med detta bidrag är att föreningen ska kunna anpassa eller utrusta lokalen på ett sätt som främjar ungdomars kultur - och fritidsformer. Även andra insatser som föreningen gör för att utveckla verksamheten för ungdomar, kan få ekonomiskt stöd från Boverket.

Observera att det är många krav som ska vara uppfyllda. Till exempel får projektet inte påbörjas förrän Boverket har beviljat bidrag. Läs mer om dessa bidrag, ansökan och ansökningstider på Boverkets hemsida:

Bidrag till allmänna samlingslokaler

Bidrag till allmänna samlingslokaler, utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet

ansökan

En begäran eller förfrågan om någonting, oftast skriftlig.

bidrag

Brukar användas för ekonomisk stöd eller insats. Läs mer under rubriken Pengar.

föreningslivet

Brukar användas för att förklara hela rörelsen av ideella föreningar.